I morse var jag på en föreläsning med temat “Konsten att njuta av livet – och ändå få saker gjorda”. Tilltalande ämne, men jag var lite lagom skeptiskt. Njuta av livet – visst! Men en måste ju göra rätt för sig också. Går det att göra både och? På riktigt. Det Olof Röhlander pratade om visade sig ändå ha sina poänger. Det låg också i linje med mitt eget resonemang. Så kanske…
Han gav mig inspiration att fortsätta reflektera och lyssna inåt. Den här vintern och senvåren har varit en hämta-lämna-jobba-springa-på-i-samma-spår period för mig. Jag behöver tid att hämta hem mig själv igen. I tisdags var jag på en första “Your Yogastory” träff, av fem, på mitt yoga och reflektionsställe Mamita. Och idag på denna föreläsning med lite samma tema – att ta tillvara på och njuta av livet. Att hitta och uppnå sin egen “story”. Som jag skrivit tidigare, så kallar min yogafröken det att skapa mellanrum (engelskans “space” är ett bättre ord), tid för eftertanke.
Jag har haft mitt fokus på att skapa en fin vardag privat. Att försöka njuta trots repetitiva – vakna tidigt, väcka ungar, göra frukost, stressa för att komma i tid, lämna ungar, ta sig till jobbet – mornar och sedan – hämta ungar, få i oss mat, skjutsa till aktiviteter, göra läxor, få ungar i säng, jobba färdigt – kvällar. Mitt livsmotto är att njuta av vardagen. Att hela tiden påminna mig själv om att vardagen faktiskt är livet. Ett liv när en lever för helgen och semester innebär att väldigt mycket tid förloras samtidigt som en längtar framåt hela tiden.
Vi fick lära oss ett nytt ord av Olof – njutarbeta. Detta tillför en ny dimension till mitt njuta av vardagen motto. Att njuta även på jobbet. Att hitta ljuspunkter och skapa något fint i det lilla även där. Att piffa upp den där tråkiga köp-lasagnen till lunch med en dillkvist (exempel från i morse). Att ha med färgglada tuschpennor och papper till ett möte istället för ett trist kollegieblock och en bläckpenna. Eller att köpa med sig jordgubbar till jobbet efter morgonens föreläsning – bara för att det är torsdag. Jag har ställt fram färgkritor, pennor, lim och papper på ett bord vid en sittgrupp i mitt rum. Det är främst mina barn som suttit där och pysslat när de hälsat på mig på jobbet. Jag väntar ännu på att någon kollega ska slå sig ner och göra en teckning till mig.
Att hinna med att njuta kan vara en utmaning. Allt snurrar ju på så fort jämt. Yogan hjälper mig att stanna upp när det snurrar på som mest. Att yoga är så mycket mer än bara olika fysiska positioner på en yogamatta. För mig är yoga att fokusera och kunna landa tillbaka i kroppen. Att inte hela tiden vara uppe i huvudet, i knoppen. Det snurrar tankar konstant där uppe. Allt från vad-ska-vi-äta-ikväll tankar till varför-tar-vi-inte-bättre-hand-om-jordklotet tankar. Det är liksom aldrig tyst. Yogan kan hjälpa oss att sortera dessa tankar och att acceptera att de finns där. Kanske få dem att snurra runt lite långsammare och inte surra så högt. Då skapas ett inre lugn och ett utrymme för att kunna lyssna inåt. Att tillåta sig att känna efter. Känna efter hur det känns när allt är bra. Hur kan jag göra för att känna så oftare?