Litar du på dig själv?


Idag startade jag upp min coaching igen efter en tids semester. Jag var lite spänd inför nystarten och Fröken Tvivel och Miss Prestation satt på varsin axel och försökte övertyga mig om att jag inte skulle lyckas, att jag glömt bort hur jag ska coacha och att klienterna skulle tycka att jag var kass.

Därför frågade jag mig själv: "Vad behöver du, Cattis, inför den här dagen med samtal online?" Jag själv svarade då, klok som jag är, att jag behövde landa i kroppen (inte knoppen), att jag ville sätta upp allt praktiskt i god tid - rigga datorn och hitta en bra plats att sitta på o.s.v. Och så ville jag läsa in mig lite från min coachutbildningspärm för att få inspiration till vilka frågor jag skulle kunna ställa och vad jag kunde fokusera på (lyssna efter) i samtalen.

Så jag gav mig själv en lång Ashtangayoga stund på morgonen. Jag riggade, så att jag kunde sitta på min mjuka matta på golvet i sovrummet med ryggen mot min säng och ett litet soffbord framför mig med datorn på. Tog fram några gamla intressanta anteckningar, en anteckningsbok och pennor. Gjorde mig en espresso och förberedde en tillbringare med vatten och ett glas, som jag ställde, så jag enkelt skulle nå det från min sköna sittplats. Till sist läste lite i min pärm. Vid det här laget hade båda fröknarna på mina axlar tappat tålamodet, för att de inte fått min uppmärksamhet. De drog vidare och kanske tjatade på någon annan.

Enkelt. När jag väl lyssnat på mig själv och sedan uttryckt och genomfört vad jag behövde just då. Jag drog också några Änglakort för att känna in klientens nuläge innan första samtalet startade.

Tvivel vändes till tillit och prestation till att agera utan att värdera. Behöver jag nämna att samtalen alla flöt på bra? Jag hade full fokus på mina klienter och litade fullt ut på min intuition, kunskap och min erfarenhet. Detta hände ju inte bara av sig själv. Jag gjorde aktiva val utifrån vad mitt inre berättade för mig att jag behövde. Jag lyssnade inåt. Och gav mig själv det jag behövde. Jag litar på mig själv i dessa lägen - gör du?

Ibland är det enklare att köra på som vanligt, att inte lyssna på dig själv. För jag "måste bara" först. Jag hade många måsten idag innan mina samtal. Du vet, städa undan, diska, träna, rensa garderoben, handla mat eller något annat som pockar på i vardagen. Fast det allra mesta kan faktiskt vänta. Ja, visst, jag vet att det kan finnas måsten som behöver göras bums. Prova ändå ibland att lägga undan allt "måste" och gör det som du och din kropp egentligen behöver just då. Jag lovar dig att det är värt ett försök! Du kommer att upptäcka att de där "måstena" antingen faktiskt ändå blir gjorda, fast lite senare. Eller så glömmer du bort dem - och då var det kanske inte så mycket ett måste-göra.



73 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla