Det har inte kommit några självklara idéer till mig för ett blogginlägg under de senaste månaderna. Jag har som intention att försöka lägga upp någon kärnfull text per månad. De gånger jag öppnat bloggen och börjat skriva några rader har inget flow kommit till mig. Vanligtvis har jag en idé/tema som jag startar med och sedan utvecklas texten eftersom med fler exempel och insikter. Kropp, hjärna och fingrarna på tangentbordet samarbetar i ett lättsamt flöde. Ett flöde som uteblivit de senaste månaderna alltså.
Så läste jag ett inlägg på sociala medier, som en coachkollega till mig skrivit. Temat var "Idésprutefasen". I kommentarer ombads vi svara på frågan "Var får du dina bästa idéer?". På mina joggingturer, blev mitt svar. Då skingras mina tankar, det allmänna surret i skallen blir tystare och lugnare. Kvar blir idéer, insikter och en klarhet infinner sig i huvudet. En coach beskrev det för mig en gång, som att det är då jag landar i kroppen. Ja, så är det!
Detta har hållit i sig och varit så under mina senaste joggingturer också. Idéer och insikter har poppat upp - ofta idéer om vad jag vill skriva om här i min blogg. Utmaningen blir när jag kommer hem - jag ger mig inget utrymme att landa då. Det är direkt fokus på snabb stretch, dusch och sen "på't igen". För hemma väntar ofta en kissnödig hund, kanske en tvättmaskin som precis är klar, hungriga barn eller något annat vardagspyssel. Just där och då finns sällan tid att utveckla den där idén eller insikten som var så tydlig när jag sprang där i skogen. Så den flyger vidare.
Samma insikter kan komma tillbaka till mig, absolut. Vid något senare tillfälle. När jag cyklar till jobbet eller promenerar med hunden till exempel. Jag behöver vara i rörelse, gärna ensam och ha få störningsmoment runtom mig för att kreativiteten ska infinna sig. Utmaningen blir dock densamma - att ge mig själv en stund då jag kan sätta mig ner och skriva ned mina tankar. Jag misstänker att det är avsaknaden av de där stunderna, de senaste månaderna, som gjort att mina idéer inte kommit ned på papper. Tiden att samla mina tankar framför tangentbordet. Efter att jag kommit hem från löpning, cykeltur eller hundpromenad.
Och orken. Jag har varit trött. Så. Trött. Hösttrött. Tanketrött. Nästantonårsföräldertrött. Egenföretagaretrött. Tahandomandratrött. Trött på många olika sätt. Av många olika anledningar. Tappat bort flera källor där jag förut fyllt på med energi. Fastnat i TV serier och soffhäng på helger och kvällar efter en dag med jobb. I förra veckan var jag så trött att jag grät när jag stod och lagade middag en kväll. Jag grät för att jag inte orkade gå på min löpträning. För jag ville så gärna, men orkade inte. Kroppen sa ifrån med huvudvärk och gråt. När jag fått i mig lite middag och kunde tänka klarare, så accepterade jag min trötthet. Jag hade redan cyklat två mil den dagen, till och från dagens jobb inne i stan. Det kanske var okej ändå. Både att vara både trött och att hoppa över träningen den kvällen.
Jag vill hitta tiden och få tillbaka orken. Jag vill samla mina tankar på papper och filosofera över livet och vardagen. Behöver därför begränsa TV serier och även vissa sociala medier framöver. Hjärnan behöver annat. Eller inget. Kroppen behöver få mer uppmärksamhet. Hela kroppen. Inte bara hjärnan i en del uppe i huvudet. Jag vet precis vad jag behöver göra. Sova. Yoga. Meditera. Skriva. Umgås med nära vänner. Lära mig nya roliga saker. Det är några av mina energikällor. En coachingklient lärde mig (ja jag lär mig minst lika mycket av dem som de av mig) värdet av att bara "ligga på sängen och titta upp i taket".
Det ska jag också göra mer av!
Comments